Lämnat Langkawi

Bättre sent än aldrig, så god jul och god fortsättning!

För er som inte kunde lista ut vad ön föreställde i första inlägget så är det en gravid kvinna. 

Vi har nu lämnat Langkawi och befinner oss i Kuala Lumpur igen för att göra oss redo att flyga vidare. Det har varit väldigt tyst på bloggen nu igen ett tag, men det har varit mycket känslor på Langkawi. 
Så här kommer en snabb recap: 

Dan före dopparedagen var vi på äventyr tillsammans med Jennifer, Amy kunde inte följa med då hon blev dålig under natten. Så jag, Jossan och Jennifer tog oss iväg till Cable cars och sky bridge, wow vad det var högt. Vi brukar inte vara höjdrädda nån av oss men detta var läskigt. 
Vi gick och köpte våra biljetter och insåg att det inte var våran tur för än om 2h så vi tog oss vidare till 3D museet som låg i närheten. 
(null)

Betydligt mycket mer folk och inte alls lika roligt som museet innan. Så vi tog oss nästan lika snabbt ut som in, sedan blev de lunch. 
Och så äntligen var det våran tur, så först var det lite mer kö för att få sin lilla "hytt" som skulle ta en till toppen. Vi fick tillslut en och oj vad högt det var och oj vad det var läskigt. 
(null)

(null)
Jossan klarade av det bättre än mig, jag satt bara och kollade ner i marken. 
Väl uppe på första stoppet var det en fin utsiktsplats och vi var verkligen högt uppe, men vi ställde oss i kö igen för att komma ytligare högre upp och till den kända bron. 

Vi kom tillslut högre upp och där var det kö igen för att ta sig till bron. Väl på bron, så la vi oss ner på den delen som glas taket var på. Där fick man adrenalin, Jossan däremot var inte helt nöjd med bron då den inte var helt stabil utan man kunde känna hur den rörde sig. Så där var vi ca 800 meter över marken på en bro man kände rörde på sig, absolut en upplevelse. 
(null)

(null)

(null)
(null)

En fantastisk upplevelse med magiska utsikter. Gissa vad det var dags för sen, kö för att ta sig ner till mark nivå igen. Även då väntade vi på vår lilla "hytt" som skulle ta oss ner igen och vad händer inte då, jo den stannar mitt i allt och jag får panik. Kändes som en evighet men vi stod still i 30 sekunder kanske. 
Väl nere på marken så gick Jossan och tog hand om sina fötter medans jag och Jennifer tog oss upp till vattenfallets topp för ett litet dopp. 
(null)

(null)

Sen var det bara att ta sig ner igen, möta upp Jossan och röra oss tillbaka till Amy som hade piggnat på sig lite och ut och käka middag. 

Julafton var en dag med mycket känslor. Morgonen började tufft för Jossan då saknaden av familj tog över lite, det var jobbigt för oss båda att fira första julen utan nära och kära. Det blev en sväng till sjukhuset sen då Amy fortfarande mådde dåligt och varken fått behålla mat eller vatten under 2 dagar, vi följde självklart med som moraliskt stöd. Hon fick lite tabletter som läkaren sa att hon skulle ta. (Amy är fortfarande inte helt bra idag.)
Efter alla samtal hem tog vi oss ut och käkade en lite finare och lite dyrare julmiddag. Jag och Jossan fick ett gott glas vin till maten också, något vi faktiskt saknat lite. Börjar blir tröttsamt med öl och äcklig vodka, haha! 
(null)

(null)

Juldagen var det Amys tur att fira jul, vilket vi började med att fira på stranden, hela dagen! 
Sedan inte så mycket mer än ännu en god middag. 

Och så igår då, ja vi trodde de skulle bli en bra dag, men jag blev dålig igen. Och vi skulle flyga igår tillbaka till Kuala Lumpur, vilket inte gjorde saken bättre. Så jag fick inte behålla så mycket mat och inge vatten heller under den dagen och kände mig febrig fast utan feber. Jossan mådde inte heller helt okej, men tror det var för att hon åt 3 hela vitlökar dagen innan till middagen. Trots detta så lyckades vi ta oss tillbaka till Kuala Lumpur utan några olyckor. Vi kom fram vid middagstid och tog Amy till Ikea, sen var det bara hopp i säng. Vi sover i som små kapslar, med egen lampa, ac, tv och allt, iO Hotel heter det. 

Och idag då, Amy lämnade oss inatt för att åka tillbaka till Sidney tidigare än planerat. Hon var fortfarande inte bra i magen och ville bara hem och träffa en annan läkare som kan språket bättre och som kanske tar lite prover också. Vi tog en rejäl sovmorgon och jag vaknade upp och kände mig som vanligt igen. Jossan sov tyvärr inte så bra så hon har varit trött. Vi tog tag i tvätt berget vi hade och åkte sen till ett mall för att fördröja tiden lite. Vi har liksom redan gjort det vi ville göra i KL första gången vi var här. 
Så nu är vi tillbaka på hotellet och ska ta det lite lugnt och vänta på middag. Imorgon ska vi upp tidigt för att flyga tillbaka till Vietnamn. 

/M&J